Monthly Archive for June, 2008

Electronican tar över i Barcelona

Yo Majesty på Sónar, 2008. FOTO: ERIK AUGUSTIN PALM

Sónarfestivalen i Barcelona är den elektroniska musikvärldens högtidssammankomst i Europa. Sedan starten 1994 som en gräsrotsfest för DJ:s, artister och musikälskare, har evenemanget utökats till ett internationellt varumärke och konvent, med fler än 80.000 besökare. I morgon inleds årets upplaga.

Även om det är elektronisk musik med tonvikt på dansmusik som står i fokus, är Sónar en smältdegel av olika genrer. Med undertiteln ”festival för avancerad musik och multimediakonst” och ett program vars tema delvis är hybrider, vänder man sig till fler än de inbitna techno- och housefantasterna.

Bland årets musikaliska korsbefruktningar märks den kongolesiska gruppen Konono No 1, som spelar traditionell, rytmbaserad elektroakustisk musik med ett rått, distat sound. Göteborgskvartetten Little Dragon hör med sin mix av jazzifierad soulpop, electronica och dub, också till dem som blandar friskt. Det andra temat i år är ”den kvinnliga faktorn”, där man särskilt velat lyfta fram starka, kvinnliga artister.

Namnkunnigheten hos de medverkande skiftar kraftigt. Från förgrundsgestalter inom elektronisk musik som den amerikanske house-DJ:n Frankie Knuckles och topplistemusik som den franska filterdiscoduon Justice, till hipsterälsklingar som den lesbiska rapduon Yo Majesty från Florida och mer okända aktörer som det svenska skivbolaget Flogsta Danshall – hem åt den nya, minimalistiska electrofunk från Norden som kallas ”skweee”.

–Urvalet måste vara en välbalanserad mix av det kända och okända, av de mer erfarna artisterna och de nyfödda projekten. Vi hämtar idéer både från kontakter inom branschen samt från t.ex. MP3-filer som folk mailar till oss, säger Sónars internationella presschef Georgia Taglietti.

Sónar är även en mobil festival genom sidoarrangemanget Sonarsound som hittills har besökt bland annat São Paulo och Tokyo, men ingen annanstans har man uppnått den globala anda som präglar festivalen i Barcelona. Georgia Taglietti talar om relationen mellan Sónar och dess hemstad som ett ”äktenskap” som stärker båda varumärkena.

Little Dragon på Sónar

Little Dragon på Sónar, 2008. FOTO: ERIK AUGUSTIN PALM

Just bransch- och varumärkesaspekten har fått en allt mer framträdande roll på Sónar. Skivbolag ordnar egna fester utanför området, sponsorerna är många och nätverkandet mellan artister, DJ:s och bolag är högfrekvent. Att denna affärsmässiga mentalitet medför byråkrati, har skweee-artisten Pavan (Frans Carlqvist) från Flogsta Danshall, fått erfara.

–Vi har fyllt i minst tio kontrakt och formulär de senaste månaderna, och haft runt fem olika kontaktpersoner. Men ingen annan elektronisk festival i hela Europa är ju lika omtalad. Den kräver sin byråkrati.

Den Göteborgsbaserade DJ:n och klubbarrangören Jonas Dahlström alias JohnnyTooBad, som medverkar på en av Sónars sponsorfester, ger sin syn på saken:

–Reklamjippon inom dansmusik brukar ofta vara bättre och mer subtila än på t.ex. en fotbollsplan. Jag har inga invändningar så länge sponsorerna inte lägger sig i innehållet.

I jämförelse med den amerikanska motsvarigheten Miami Winter Music Conference framstår Sónar som så mycket mer öppet och sympatiskt, även om det är mycket kringarrangemang och skivbolagsfester även här.

Musiken är Sónars kärna, men tanken är att alla elektroniska konstformer ska avspeglas under de tre dagar som festivalen äger rum. Det visuella elementet är centralt och med hjälp av curatorn Oscar Abril Ascaso har man satt samman en multimediasektion som samspelar med bland annat en filmsektion och en avdelning där man visar de senaste framstegen inom ny media. Georgia Taglietti sammanfattar konceptet:

–Sónar är till för alla som älskar elektronisk kultur.

FAKTA
Elektronisk musikfest

Festival för elektronisk och experimentell musik samt multimediakonst. Grundades i Barcelona 1994 av de två musikerna Enric Palau och Sergio Caballero ihop med journalisten Ricard Robles.

Årets festival är den 15:e i ordningen och äger rum mellan den 19 och 21 juni på ett antal platser i och strax utanför centrala Barcelona; Center of Contemporary Culture of Barcelona, MACBA, Centre d’Art Santa Mònica, L’ Auditori och Fira Gran Via.

2007 hade Sónar 83.230 besökare samt ca. 615 medverkande artister och DJ:s. Årets upplaga har fler än 150 framträdanden från artister och DJ:s från 32 länder.

ERIK AUGUSTIN PALM

Fascinerande ljud vevas fram

Hurdy Gurdy

Hurdy-gurdy betyder vevlira på engelska. Stefan Brisland-Ferner och Hållbus Totte Mattsson ingår i duon. FOTO: PETER LLOYD

Kronoskvartetten är en institution inom modern kammarmusik. I över 30 år har de San Francisco-baserade stråkmusikerna tänjt på genrens gränser, främst genom samarbeten med andra artister. Just nu formas ett stort projekt ihop med svenska vevlireduon Hurdy-Gurdy, vars beställningsverk Scatter uruppförs av kvartetten i Toronto imorgon.

Minimalister, popikoner, industrirockare och världsmusiker. Listan på Kronoskvartettens samarbetspartners är lika lång som den är bred. Tungviktare som Philip Glass, David Bowie, Tom Waits och Björk är några av dem, men de ännu smalare och mer okända artisterna är fler.

Nu är väl varken Hållbus Totte Mattsson eller Stefan Brisland-Ferner några doldisar. Genom sina respektive grupper Hedningarna och Garmarna har de kommit att bli två av modern svensk folkmusiks förgrundsgestalter. Deras vevlireprojekt Hurdy-Gurdy är dock mindre namnkunnigt. I alla fall hittills.

– Jag hittade deras debutalbum i en skivbutik här i San Francisco och blev omedelbart förälskad i musiken, berättar David Harrington, Kronoskvartettens konstnärlige ledare och försteviolonist.

Hurdy-Gurdy betyder vevlira på engelska, vilket är duons enda instrument och idén är att med datorns hjälp utvinna så många ljud som möjligt ur det. Låtskrivarprocessen bygger på att timmar av inspelade vevlireljud bearbetas i studion, som sedan blir den grund som duon spelar live ovanpå.

Vevlirans strängljud framkallas av ett hjul som drivs av en vev. Något av en medeltida synt, alltså. Kärnan i Hurdy-Gurdys musik är svenskt traditionell, men alla lager av samplingar och ljudförvrängningar ger en mörk electronica-karaktär.

Intresset för nordisk folkmusik har länge funnits hos Kronoskvartetten, som på senare år har samarbetat bland annat med den svenske nyckelharpisten Olov Johansson från gruppen Väsen, samt tolkat en folkballad av Östersundsgruppen Triakel. Något som liknade Hurdy-Gurdy hade Harrington dock aldrig hört tidigare.

The Kronos Quartet

The Kronos Quartet. FOTO: JAY BLAKESBERT

– Jag blev oerhört fascinerad när jag förstod att alla ljud på skivan kom från vevliran. Varför inte förvandla Kronoskvartetten till en vevlira, tänkte jag och kunde genast föreställa mig oss ihop. Att föreslå ett samarbete kändes väldigt naturligt, säger han.

Efter det första mötet i Paris våren 2007, inleddes en intensiv korrespondens och snart stod det klart att Kronoskvartetten ville ha ett beställningsverk. Det innebar ett San Francisco-besök för Hurdy-Gurdy, som tog med sig en enorm samplingsbank hem till Stockholm respektive Falun, där Hållbus Totte Mattsson till vardags arbetar som lärare i ljudproduktion på Högskolan Dalarna.

– Att vi skulle få en beställning på ett verk där vi inte var med och spelade själva var ju inte vad vi hade väntat oss. Det tog tid att hitta ett förhållningssätt som fungerade, säger han.

Efter ett tag började bitarna falla på plats, vilket resulterade i verket Scatter som som består av ett förinspelat ljudspår av vevlire- och stråksamplingar samt fyra utskrivna notstämmor. Kronoskvartetten uruppför stycket imorgon under sin konsert Nunavut på Luminato-festivalen i Toronto. Temat är musik från och i närheten av norra polcirkeln och andra inslag i konserten är en komposition av isländska postrockarna Sigur Rós samt ett framträdande av den kanadensiska strupsångerskan Tanya Tagaq.

Tanken med Scatter är, som Hållbus Totte Mattson uttrycker det, ”att få Kronoskvartetten att svänga och svettas, inte så mycket av virtuosa slingor utan av enkla riff och melodier”. Stefan Brisland-Ferner fyller i:

– Vi valde att bygga musiken kring skillnaden mellan vevliran och stråken. Vevliran är spänd, kärv och stressande. Den romantiska bilden av stråkmusik är tänkande, vilsam och lyrisk.

Scatter är en början på något större och planen är att stycket ska ingå på ett gemensamt album. Hurdy-Gurdy, som släpper sitt andra egna album till hösten, kommer också att medverka då Kronoskvartetten arrangerar en konsert med nordiskt tema i Carnegie Hall i New York, i mars 2010.

Och fler moment lär det kunna bli. David Harringtons entusiasm tycks obegränsad. Han talar passionerat om den ”skärpa och direkthet” som han anser att Hurdy-Gurdy utmärks av, samt att de är ”fantastiska musiker, helt befriade från idéer om vad som är rätt eller fel”.

Den första chansen att höra Scatter live i Sverige, ges på Kronoskvartettens konsert i Uppsala den 24 oktober.

FAKTA
Kronos kvartetten
Experimentell stråkkvartett, baserad i San Francisco. Grundades 1973 av violinisten David Harrington. Övriga medlemmar är John Sherba, violin, Hank Dutt, viola och Jeffrey Ziegler, cello. Gruppen har släppt över 50 album. Det senaste, Kronos Quartet and Wu Man; Terry Riley: The Cusp of Magic, kom i februari.

Hurdy-Gurdy
Postmodern vevlireduo, baserad i Falun och Stockholm. Bildades 2001 av Hållbus Totte Mattsson och Stefan Brisland-Ferner. Gav ut debutalbumet Prototyp 2005. Uppföljaren kommer i höst.

ERIK AUGUSTIN PALM